- CO2-utsläppen har ersatts av totala utsläppen av klimatpåverkande gaser uttryckta som CO2-ekvivalenter. Man kan se att beloppen på kurvan ökat något men att trenderna är desamma
- Jag har lagt till total energiförbrukningsindex med förbrukningen för 1990 som norm.
Så vad beror då minskningen på? Jag sammanfattar deras analys i följande 4 punkter:
- Ökad användning av fjärrvärme, värmepumpar, biobränslen
- Minskat antal djur inom jordbruket
- Uppsamling av gas i gamla deponier samt förbud mot nya
- Minskade utsläpp pga lågkonjunkturen 2008 inom industri och transport
Första punkten är en klockren åtgärd där vi minkar andelen av vår energi som kommer från fossila bränslen samt ökar energieffektiviteten. Det är alltså en verklig förändring.
Andra punkten om minskat antal djur var jag lite skeptisk till. Varför har vi djur egentligen? Jo för att äta kött eller för att dricka mjölk (ost o andra mejeriprodukter inräknat). Så om det här är en verklig åtgärd borde vi väl ha minskat vår köttkonsumption eller? Jag gick in på http://www.scb.se/ och kollade upp fakta. Där kunde man se att köttförsäljningen ökat kraftigt mellan år 2000 och 2008 samt att försäljningen av mjölk, ost och ägg också ökat under samma period. Jag kan bara tolka det här som att vi flyttat utsläppen från Sverige till Brazilien och Irland, alltså ingen verklig åtgärd utan snarare en brist i mätmetoden. Dessutom har jag lite svårt att se hur djurhållning kan ge ett nettobidrag av klimatpåverkande utsläpp. Djur som äter naturligt foder och sedan fiser borde väl vara en del av ett naturligt kretslopp eller? Om det är energikrävande verksamhet borde det hamna under energiintensitet eller förbrukning av fossila bränslen. Eller om det är mängden boskap det handlar om är det väl egentligen mängden människor som är problemet.
Tredje punkten handlar om gamla soptippar och är en gammal miljöskuld. Det är en verklig åtgärd men den är tillfällig och begränsad i sin omfattning och som jag ser det kan det inte leda till några större minskningar i framtiden. Dessutom, deponier eller antalet djur i jordbruket har inget med energiproduktionen att göra vilket borde förklara varför vi kan se en minskning av CO2 i grafen ovan trots att energikonsumptionen ökar (vid konstant andel fossila bränslen).
Den fjärde och sista punkten beror på finanskrisen. Det skulle alltså ge stöd för Meadows formel att tillgängligt kapital är en avgörande faktor. Man ser det också i grafen ovan. BNP ökar inte mellan 2007 och 2008, därav minskade utsläpp under samma period.
Till det här bör också tilläggas att utsläpp från internationell flyg- och sjötrafik inte finns med i den svenska statistiken utan redovisas separat och vi vet ju alla hur mycket svenskar älskar weekendresor till europeiska storstäder och att vara i Thailand över julen.
Ok vad är slutsatsen då? Jo att i princip ingenting har hänt hittils av verkligt stor betydelse. Inte ens vi svenskar som vill vara bra på miljöområdet, och som tror att vi är bra på miljöområdet, inte ens vi gör några större insatser (jag trodde verkligen vi hade gjort en insats). Vi ökar vår energiförbrukning samtidigt som andelen fossila bränslen är konstant och dessutom lägger vi en del av utsläppen i andra länder (brazilianskt kött, kinesisk elektronik och Thailandsresor). Jag tror att det behövs helt nya sätt för att mäta och följa upp det här för att få till en verklig systemomställning. Får fundera vidare på det...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar