Kommer blå ögon att finnas i framtiden?

Hej!

För några dagar sedan satt jag och min fru och pratade med en vän till oss. Hon hade med sig sin söta lilla dotter på 6 månader och vi satt runt ett bord i skuggan pga värmeböljan. Vår väns dotter har ljusa klarblå ögon vilket är intressant eftersom mamman är iranier och pappan är svensk. Vi pratade givetvis om det här fenomenet, att hon har så blå ögon, och vi började diskuttera gen-modellen för ögonfärg som man får lära sig i högstadiet. Enligt den modellen skulle det i princip vara omöjligt för den här lilla tjejen att vara blåögd.

Den här diskussionen fick mig såklart att börja fundera... faktum är att en gammal frågeställning dök upp som jag grubblade på redan i högstadiet när vi gick igenom modellen för hur man ärver ögonfärg av sina föräldrar. Ni kanske känner igen den här bilden från biologiboken

I modellen är ju brun ögonfärg dominant och det är mer sannolikt att ett barn där mamma är brunögd och pappa blåögd kommer att få bruna ögon. Innebär det att blå ögon kommer att försvinna i längden? Eller kommer kanske rent av bruna ögon att försvinna? Givetvis kunde jag inte låta den frågan gå obesvarad så jag började kladda ner lite sannolikhetsekvationer baserat på genmodellen och simulerade två scenarier. Innan resultatet vill jag bara säga något om antagandena i modellen

• Ögonfärg överförs enligt modellen från högstadiet (vi vet att den inte stämmer så jättebra, tex finns ju inte grön färg med)


• Populationen i modellen är konstant så varje par av föräldrar får endast 2 barn


• Populationen blandas i varje generation så att vem som helst kan skaffa barn med vem som helst inkl syskon


• Simuleringarna visar på det mest sannolika scenariet och således inte det enda möjliga


• Finns säkert fler men kommer inte på nåt nu
  

- Ok cut to the chase, jag är inte intresserad av teori, vad är resultatet?

Som sagt jag gjorde 2 simuleringar med olika utgångspunkt. I det första scenariot utgår jag från en population på 100 personer (kan lika gärna vara 100 miljoner personer) där 99 personer är blåögda och endast en person är brunögd.

Kurva 4 (som är samma som kurva 1) visar hur antalet blåögda minskar för varje generation för att tillslut plana ut mot 25 blåögda personer efter ungefär 20 generationer. Samtidigt ökar mängden brunögda personer i motsvarande omfattning och planar till slut ut på 75 personer. Om vi vänder på förhållandet och börjar med 2 blåögda personer och 98 brunögda får vi scenariot nedan

De blåögda växer då till från 2 till 25 på ungefär 20 generationer samtidigt som de bruna minskar i antal och planar ut på 75 personer. Det leder till den intressanta slutsatsen att hur vi än börjar så kommer blandningen av brun- och blåögda människor i en population uppnå ett jämviktsförhållande på på 75% bruna mot 25% blå efter ca 20 generatione (=500 år). Ingen av dom kommer alltså att dö ut och brun är således bara dominant i bemärkelsen att färgen står för en större andel när man nått jämvikt.

- Men du vände ju inte riktigt på förhållandena, vad händer om man börjar med 1 blåögd och 99 brunögda?

Jag körde givetvis det här scenariet också och i det fallet växer inte de blåögda till. Gener för blåögdhet kommet alltid att finnas men utan ytterligare antaganden i modellen som tex att blåögda dras till blåögda så kommer blått att försvinna i det fallet. Det är ju lite kul att det här scenariot inte funkar eftersom forskare är relativt överens om att alla blåögda härstammar från en och samma stamfader (1 person) som levde vid svarta havet för ca 10000 år sedan. Han måste ha fått till det på nåt annat sätt...

Det slog mig att efter jag gjort de här simuleringarna så visar resultatet att fördelningen mellan ögonfärgerna är precis samma som i matrisen ovan alltså 75/25. För en som är mer kunnig i sannolikhetsteori kanske det var uppenbart att det långsiktiga resulatatet skulle bli så här men jag kunde inte visa det på något annat sätt än genom de här simuleringarna. Tips på andra metoder är välkomna.

Fördjupning

Jag ville inte tappa för många läsare genom att börja med en massa teori så jag lägger det här som ett appendix i stället så att man kan tolka övriga kurvor som jag inte sagt något om.

Varje människa har enligt den här modellen två gener som styr vilken ögonfärg hon har. Varje gen kan antingen vara av typen (B=anlag för brun) eller (b=anlag för blå). Det här ger att varje människa kan ha tre olika genuppsättningar

1. BB => Bruna ögon, anlag för bruna


2. Bb => Bruna ögon, anlag för blå


3. bb 0> Blå ögon, anlag för blå

I figurerna ovan kan ni helt enkelt se fördelningen mellan dessa tre typer av personer och där BB+Bb utgör personer med bruna ögon.

Algoritmen som utförs i varje tidssteg (generation) ser ut så här.

1. Givet en viss initial fördelning på BB, Bb och bb, beräkna hur många par av varje typ som är mest sannolik (det finns 6 olika typer av par)
2. För varje par, beräkna sannolikheten för 2 st barns ögonfärg.
3. Upprepa
   

De som vill gå in riktigt på djupet och granska vad jag gjort kan kan läsa om hela modellen här, trevlig läsning :-) !

CO2 utsläpp - fortsättning

Hej,

Fortsatte att fundera på den statistik jag visade i mitt tidigare inlägg eftersom det var något som kändes konstigt. Det slog mig då att en av mina slutsatser var felaktig, nämligen den att minskningen av CO2-utsläppen skulle bero på den sänkta energiintensiteten. Så kan det inte vara eftersom den totala energiförbrukningen ökat under perioden samtidigt som andelen från fossila bränslen är konstant. Bara vid ett oförändrat energiuttag skulle utsläppen kunna minska.

Jag bestämde mig för att hitta orsakerna till den här minskningen av CO2-utsläpp, som jag inte kunde förklara med de faktorer jag tittat på hittils. Hittade till slut en analys gjord av Naturvårdsverket (http://www.miljomal.se/) som jag tänkte bena upp här. Börjar dock med att visa en ny sammanställning av statistiken där jag gjort några ändringar från den förra grafen.

1. CO2-utsläppen har ersatts av totala utsläppen av klimatpåverkande gaser uttryckta som CO2-ekvivalenter. Man kan se att beloppen på kurvan ökat något men att trenderna är desamma


2. Jag har lagt till total energiförbrukningsindex med förbrukningen för 1990 som norm.
   

Så vad beror då minskningen på? Jag sammanfattar deras analys i följande 4 punkter:

• Ökad användning av fjärrvärme, värmepumpar, biobränslen


• Minskat antal djur inom jordbruket


• Uppsamling av gas i gamla deponier samt förbud mot nya


• Minskade utsläpp pga lågkonjunkturen 2008 inom industri och transport

Första punkten är en klockren åtgärd där vi minkar andelen av vår energi som kommer från fossila bränslen samt ökar energieffektiviteten. Det är alltså en verklig förändring.

Andra punkten om minskat antal djur var jag lite skeptisk till. Varför har vi djur egentligen? Jo för att äta kött eller för att dricka mjölk (ost o andra mejeriprodukter inräknat). Så om det här är en verklig åtgärd borde vi väl ha minskat vår köttkonsumption eller? Jag gick in på http://www.scb.se/ och kollade upp fakta. Där kunde man se att köttförsäljningen ökat kraftigt mellan år 2000 och 2008 samt att försäljningen av mjölk, ost och ägg också ökat under samma period. Jag kan bara tolka det här som att vi flyttat utsläppen från Sverige till Brazilien och Irland, alltså ingen verklig åtgärd utan snarare en brist i mätmetoden. Dessutom har jag lite svårt att se hur djurhållning kan ge ett nettobidrag av klimatpåverkande utsläpp. Djur som äter naturligt foder och sedan fiser borde väl vara en del av ett naturligt kretslopp eller? Om det är energikrävande verksamhet borde det hamna under energiintensitet eller förbrukning av fossila bränslen. Eller om det är mängden boskap det handlar om är det väl egentligen mängden människor som är problemet.

Tredje punkten handlar om gamla soptippar och är en gammal miljöskuld. Det är en verklig åtgärd men den är tillfällig och begränsad i sin omfattning och som jag ser det kan det inte leda till några större minskningar i framtiden. Dessutom, deponier eller antalet djur i jordbruket har inget med energiproduktionen att göra vilket borde förklara varför vi kan se en minskning av CO2 i grafen ovan trots att energikonsumptionen ökar (vid konstant andel fossila bränslen).

Den fjärde och sista punkten beror på finanskrisen. Det skulle alltså ge stöd för Meadows formel att tillgängligt kapital är en avgörande faktor. Man ser det också i grafen ovan. BNP ökar inte mellan 2007 och 2008, därav minskade utsläpp under samma period.

Till det här bör också tilläggas att utsläpp från internationell flyg- och sjötrafik inte finns med i den svenska statistiken utan redovisas separat och vi vet ju alla hur mycket svenskar älskar weekendresor till europeiska storstäder och att vara i Thailand över julen.

Ok vad är slutsatsen då? Jo att i princip ingenting har hänt hittils av verkligt stor betydelse. Inte ens vi svenskar som vill vara bra på miljöområdet, och som tror att vi är bra på miljöområdet, inte ens vi gör några större insatser (jag trodde verkligen vi hade gjort en insats). Vi ökar vår energiförbrukning samtidigt som andelen fossila bränslen är konstant och dessutom lägger vi en del av utsläppen i andra länder (brazilianskt kött, kinesisk elektronik och Thailandsresor). Jag tror att det behövs helt nya sätt för att mäta och följa upp det här för att få till en verklig systemomställning. Får fundera vidare på det...

Sveriges CO2-utsläpp jämfört med CO2-formeln

Hej,

Funderade vidare på formeln för koldisoxidutsläpp som jag skrev om sist och tänkte att det kunde var kul o se hur det går för Sverige enligt den här formeln. Så jag sammanställde lite statistik från OECD och energimyndigheten och plottade upp i figuren som ni kan se nedan.

Innan jag går in på att dra några slutsatser över de här graferna är det på sin plats att förklara lite vad vi ser och vilka problem som kan finnas i den här statistiken.

1. Jag är inte helt säker på att jag använder rätt mått. Framför allt är jag osäker på om BNP är rätt mått för kapital enligt formeln.
2. Varje graf ovan är viktad för att de ska hamna tillräckligt nära varandra för att kunna jämföra trender. Viktningen står inom parentes.

Det känns dock som att enheterna för de fyra faktorerna går ihop eftersom det i princip blir så här:

[Capita] x [GDP / Capita] x [Energy /GDP] x [%] = [Energy]

Slutenheten är energi från fossila bränslen som sedan kan multipliceras med en konstant för att man ska få ut mängden koldioxidutsläpp.

Ok, nog med tråkig metodbeskrivning och till roligare analyser av vad vi ser. Jag tänkte dela upp analysen i två delar. Först tittar vi på kurvorna för sig själva och ser vad vi kan dra för slutsatser av det, sedan tittar vi på hur väl de stämmer med våran formel för utsläpp.

Om vi tittar på kurvorna så är det framför allt 3 av dom som jag tycker är intressanta och som åtminstånde för mig utgör ny information, andel fossilt bränsle, CO2-utsläpp och energiintensitet (Energy supply/GDP). Trots att vi får höra att alternativa energikällor är på tillväxt i sverige så visar alltså den här statistiken att andelen av energin som kommer från fossila bränslen har i princip varit konstant över den här tidsperioden. och även om de två sista punkterna pekar nedåt är det för tidigt för att tala om en trend. Orsaken till detta är att den totala energikonsumptionen ökat vilket upptätthåller status quo mellan de olika energislagen. När det gäller CO2-utsläppen ser det trots detta ut som att man kan tala om en trend eftersom de minskat 5 år på raken vilket skulle kunna bero på att energiintensiteten minskat med ungefär lika många procent över samma tidsperiod. Energiintensiteten har dock en mätpunkt till som indikerar på att minskningen avstannar så vi får vänta till nästa uppdatering på CO2-statistiken för att se om utsläppen kommer att följa efter.

Om vi jämför statistiken med CO2-formeln då, vad får vi då? Jag gjorde så att jag summerade den procentuella skillnaden på varje faktor (det kan du själv göra i grafen ovan) och kom då fram till att CO2-utsläppen under tidsperioden ovan borde öka med ungefär 22%. Största anledningen till det är BNP per Capita som ökat med ungefär 32% under perioden. Så var ligger då felet? Jag kan tänka mig åtminstånde två felkällor

1. Formeln stämmer inte. Någon parameter med stort inflytande finns inte med
2. BNP är inte rätt storhet att stoppa in i formeln, även om det har rätt enhet. Ett bättre mått kanske är köpkraft eller liknande.

Jag får forska vidare och se om jag kan hitta rätt mått. Kanske lika bra att maila till Dennis Meadows personligen och fråga. Eller så kanske du som läser det här kan hjälpa mig!?

Ps: Om någon har tips på hur man får excelgrafer snyggare när man lägger dom här så tar jag tacksamt emot. Ds.

Meadows formel för CO2-utsläpp

Hej,

För en tid sedan tittade jag på så många föreläsningar av Dennis Meadows som jag kunde hitta på nätet. Dennis Meadows är forskare och författare till flera böcker som handlar om hållbar utveckling. Hans föreläsningar är väldigt underhållande och han lägger fram sina argument på ett mycket intressant, enkelt och övertygande sätt.


Framför allt den här formeln fastnade i mitt huvud eftersom den på ett enkelt sätt förklarar problemen som vi kan se med att minska utsläppen av koldioxid till atmosfären.





Formeln är så briljant och logisk tycker jag att jag bestämde mig för att sprida den till så många som möjligt (hittils 5 personer tror jag...). Hur som helst jag antar att en förklaring är på sin plats. Formeln beskriver att koldioxidutsläppen till atmosfären är en produkt av 4 faktorer

1. Antal personer


2. Mängd kapital per person, ett surrogat för levnadsstandard


3. Mängd energi som krävs för att skapa och förbruka kapitalet


4. Andel av energin som kommer från fossila bränslen

När man ser den är den väldigt enkel och logisk i sin uppbyggnad, men innan jag såg den så var de två första faktorerna inte lika uppenbara för mig som de två sista. Så vad får då den här nya kunskapen för konsekvenser? Jo man kan börjar analysera tex vad polikerna diskutterar för åtgärder i klimatfrågan, både i sverige och i världen, jämföra med formeln och sedan dra sin egna slutsatser om man tror att en ny policy kommer att funka, eller om man gör tillräckligt totalt sett.



Såvitt jag kan se så jobbar man i princip uteslutande med faktor 3 och 4, både i sverige och globalt. Faktor 3 brukar kallas energiintensitet, alltså hur effektivt man använder sin energi och där kommer det in saker som lågenergilampor, värmepumpar och snålare bilar. Faktor 4 handlar om att minska beroendet av fossila bränslen och där kommer det in saker som etanolbilar, vindkraft och handel met utsläppsrätter. Men var är åtgärderna för faktor 1 och 2?



Om vi inte hanterar faktor 1 och 2 riskerar vi att alla åtgärder som görs map energieffektivitet och omställning till förnyelsebara energislag bara balanserar ut befolkningsökning och ekonomisk tillväxt vilket då inte leder till minskade utsläpp. Jag tror att problemet här är att faktor 3 och 4 är relativt enkla att prata om och kan hanteras med teknik. Att begränsa befolkningsökning eller ekonomisk tillväxt är betydligt svårare eftersom att säga att man måste begränsa ekonomisk tillväxt är som att svära i kyrkan. Dessutom hävdar många att vi behöver ekonomisk tillväxt för att klara klimatproblemen, ett argument som alltså går tvärt emot formeln ovan.



Och när det gäller befolkningsökningen så har man att kämpa mot tunga krafter som tex katolska kyrkan som kraftigt motsätter sig modern familjeplanering. (Vem kunde ana att utdelning av kondomer skulle vara ett av de effektivaste vapnen mot klimatförändringarna). Det enda landet som verkligen har en policy för att begränsa befolkningsökningen är ju Kina med principen om 1 barn per familj. Om man jämför med Indien som ökat sin befolkning med 300 miljoner de senaste 30 åren så kan man ju tycka att det inte skulle vara mer än rätt att kineserna får tillgodogöra sig de utsläpp de sparat in genom att inte öka sin befolkning med 300 miljoner, i förhandlingar om utsläppskvoter.



...kände att det blev lite invecklat och ostrukturerat där så jag tror jag slutar nu med uppmaningen att när ni läser om åtgärder för att minska utsläppen, jämför då med formeln ovan och dra era egna slutsatser om det kommer att funka.

Fler poliser på gatorna = Shifting the burden

Hej,

Kollade igår på debatt från Almedalen med Janne Josefsson. Det var framför allt ett ämne som fick mig att börja fundera.

Janne Josefsson inledde med att prata om dödsskjutningar i Södertälje och Göteborg, och upplopp i Rinkeby och Rosengård. Ansvarig minister Beatrice Ask fick ordet och började direkt prata om vad regeringen gjort i form av fler poliser på gatorna, nya lokala poliskontor och ökad närvaro av polisen i skolor. Publiken gick ganska hårt åt henne och framför allt Alexander Bard sa hur "trött han var på borgerliga politiker som plockade billiga populistiska poäng genom att hela tiden prata om fler poliser" när de här problemen diskutterades. Han såg hellre att man jobbade med långsiktiga lösningar som att sänka arbetslösheten och öppna fritidsgårdar i de här områdena. Ask svarade att hon höll med om det men att det fanns ett akut problem som behövde lösas nu, därav förslaget med poliserna. De långsiktiga lösningarna fick man ta tag i parallellt (= senare antar jag).

Till en början tänkte jag att visst borde man jobba mer med de långsiktiga lösningarna men akuta problem måste ju såklart lösas...men så slog det mig. Hela strukturen i problematiken passar in på mönstret shifting the burden beskrivet i Peter Senge management-klassiker Den femte disciplinen (http://en.wikipedia.org/wiki/The_Fifth_Discipline).

Mönstret beskriver hur en kortsiktig "lösning" används för att rätta till ett problem, och som det ser ut med omedelbara positiva resultat. När den här lösningen används mer och mer, kommer mer fundamentala långsiktiga åtgärder användas mindre och mindre. Efter en tid kommer det till slut att bli i princip omöjliga att genomföra vilket leder till ännu större beroende av den sympotmatiska lösningen.

Applicerat på problemet med upplopp och kriminalitet i förorten skulle mönstret se ut så här.

Problemen i förorten leder till den akuta lösningen med fler poliser vilket får en ganska snabb effekt. Eftersom man sedan hör mindre om problemen i förorten glömmer allmänheten och politiker bort problemen tillfälligt men dom fortsätter att gro under ytan pga att rotorsakerna fortfarande finns där. Till slut exploderar det igen och man ger mer av samma medicin. Till slut går det åt så mycket resurser till polisens brottsbekämpning (de akuta problemen) att det helt enkelt inte räcker till de långsiktiga lösningarna. Dessutom eftersom det är en lång tidsfördröjning mellan insats och effekten av insatsen (exempelvis fritidsgårdar där totala effekten kanske kommer efter 10 år) så ligger det nära till hands att säga att vi har satsat på fritidsgårdar i flera år nu men det hjälper ändå inte, vad vi behöver är fler poliser.

Det är alltså inte bara korkat att genomföra den kortsiktiga lösningen utan direkt farligt för samhället...hmm, det känns som det behövs mycket nytänkande inom det här området.

Framtidens tvättstuga

Hej,

I går var jag i tvättstugan och som vanligt började jag fundera...

Jag och Nina har köpt en lägenhet i en nyproduktion i centrala Sundbyberg. Precis som alla nybyggda lägenhetshus så har huset ingen gemensam tvättstuga utan varje lägenhet har tvättmaskin och torktumlare i badrummet. Jag fattar inte varför!? På vilket sätt är det bättre? Man får sämre utrustning i form av tvättmaskin och torkmöjligheter och det enda eventuellt obekväma/jobbiga moment som försvinner är att bära tvätten fram och tillbaka till tvättstugan... ok möjligtvis har det även fördelen att man kan tvätta när man vill.

Hursomhelst, det känns som att arkitekterna inte riktigt har förstått dagens behov, med den extremt stora klädmängden, och anpassat designen av huset därefter. Vart är dom nya maskinerna som tar bort ytterligare tråkiga och arbetssamma moment? En svensk tvättstuga har ju sett likadan ut sedan 70-talet. Nej jag eftersöker en tvättstuga anpassad för det 21a århundradet med nya maskiner och tvättstugelokaler uppbyggda kring ett klädflöde!

En normal tvättprocedur ser ungefär ut så här

1. Lägg kläder i tvättkorgen
2. Sortera på färga och temperatur (Manuellt)
3. Fyll tvättmaskinerna med kläder, tvättmedel o skjöljmedel (Manuellt)
4. Tvätta (Tvättmaskin)
5. Torka (Torktumlare/Torkskåp)
6. Sortera ut strumpor/tröjor etc (Manuellt)
7. Vik (Manuellt)
8. Lägg in i garderoben (Manuellt)

Endast två av dessa 8 moment görs av maskiner! Vart är maskinerna som sorterar tvätten på färg o temperatur och sedan på typ (steg 6). Vart är maskinerna som viker? Vart är huset som är ritat på ett sätt där alla dessa moment är integrerade?

Här tycker jag det är väl berättigat med automatisering. Man tar inte arbetstillfällen från någon men man får loss mer tid för TV-tittande och Facebook, vilket skulle vara av stort värde för många människor. Så för att det ska hända något på det här området så har jag designat en maskin som som löser steg 2 och 6 ovan. Hoppas att någon entreprenör därute snappar upp det här och startar massproduktion i Kina av den briljanta sorteringsmaskinen.

Maskinen funkar så här: Varje plagg är försätt med en RFID-tag. Man lägger kläderna på bandet, ett plagg i taget, varje plagg åker genom en RFID-scanner som läser in information om färg och temperatur. En arm petar sedan ner plagget i rätt tvättkorg. Man kan även tänka sig att plagget åker direkt ner i en toppmatad tvättmaskin.

Vad skulle man inte betala för att få en sån maskin till sin tvättstuga!?

Blodsbröder

Hej,

För några veckor sedan åkte jag och Nina till Istanbul för att gå på bröllop. Jag hade presentkort på pocketshop så vi planerade att handla upp dom på Arlanda medans vi väntade på flyget. Inne i pocketshop hade dom ställt fram boken Blodsbröder på en väl synlig plats. Jag tog upp ett ex, slog upp en sida och började läsa. Jag fastnade direkt och köpte därför boken. Läste sedan non-stop på flyget samt 4 timmar på hotellrummet första dagen i Istanbul i stället för att gå ut o titta på moskén, jag kunde helt enkelt inte sluta.

Boken handlar om (och är skriven av) Tommy Deogan och hans uppväxt i Hallonbergen i Sundbyberg, en uppväxt präglad av våld droger och kriminalitet. Boken berörde mig väldigt mycket, bla för att jag kände igen både de miljöer och platser han beskriver, och i gymnasiet gick jag i parallellklas med hans bror Tony, som har en central roll i berättelsen.

Jag börjar givetvis fundera på hur det kan gå så snett och vad det är som driver de här killarna in i kriminalitet. Tommy skriver mycket om förebilder. Hans förebild var ju hans bror och han ville bli som honom, vad som dock inte framgår är vem Tony hade som förebild. Däremot är det ganska tydligt att efter att Tony suttit av sitt första fängelsestraff så kommer han ännu djupare in i kriminaliteten pga av de kontakter han skaffar sig i fängelset.

Egentligen är det kanske inget nytt det här med förebilder. Anders Carlgren (fryshuset) har ju alltid pratat om hur viktigt det är med förebilder för ungdomar som är på väg att hamna snett. Det är heller inget nytt att kriminella nätverk skapas i fängelser vilka i praktiken fungerar som kriminella tankesmedjor.

Fast det här med förebilder är intressant. Min känsla är (från mitt bunkerperspektiv i Sundbyberg) att gatuvåldet blir råare och brutalare för varje generation vilket skulle kuna bero just på ungdomarnas negativa förebilder. De små killarna ser upp till de stora och vill bli som dom och få respekt. För att imponera på dom äldre och för att bygga upp ett rykte gör dom ännu galnare saker, slåss ännu mer och sparkar ännu hårdare. Lägg därtill att det inte räcker med att bräcka det som de äldre faktiskt gjort utan man måste överträffa ryktet om vad de ädre gjort och ryktet är ofta mycket värre än det som faktiskt hände. Tommy skriver om det i sin bok, hur saker överdrivs när man pratar om tex ett slagsmål. Allt det här leder till en snöbollseffekt där våld och kriminalitet ökar för varje generation.

Jag vet att jag förenklar här och att det måste finnas minst 1000 faktorer till men jag är ändå övertygad om att det här är en faktor. Samma fenomen finns hos barnsoldater i Afrika som ofta är mycket mer våldsamma och grymma än de äldre soldaterna i samma grupp.

Jag sammanfattar några av problemen

• Negativa förebilder ökar kriminaliteten för varje generation (i ett område där snöbollen sats i rullning)


• Fängelser fungerar som kriminella tankesmedjor där kontakter knyts och erfarenheter utbyts.

Hur ska man då bryta de här mönstren? Ja jag kan nog inte komma på något som är praktiskt genomförbart. Kanske någon därute har några förslag.

Förändring av språket tycka och tro

Hej!

Häromdagen hade vi en konversation som gick ungefär så här. Min fru - Det är kallt här inne! Jag - Nej det är det inte! Min fru jo det är det! Efter det blev det dålig stämning eftersom vi var oense och jag ifrågasatte henne.


Jag funderade över den här situationen o kom fram till att det egentligen är språkets fel att den här situationen uppstår. Per default när man pratar så lägger man fram åsikter, värderingar, uppfattningar som om dom var sanna ur ett objektivt perspektiv. Problemet är att det inte finns nån objektiv sanning för något och där är en källa till konfligt. Om man i stället säger "Jag tycker det är kallt här!" blir responsen "Jaha tycker du, jag tycker det är varmt!". Det finns en större accept för att tycka saker än för att påstå sanningar.

Tänk om man skulle ändra språket så att det blev tvärtom i stället. Alltså när jag säger något så tolkas det per default som att det är något jag tycker eller tror. Om jag sedan vill uttrycka en sanning så måste jag ha ett tilläggsord. Exempel "Det är kallt här!" -"Jaha tycker du" "Det är sant att det är kallt här" -"Nej det är sant att det är varmt här!" -"Ok vi mäter!". Vi måste lära sig att uttrycka skillnaden och att tolka skillnaden mellan åsikt och fakta ( i de fall man kan prata om fakta).

Reporäntan

Hej!


Igår höjde riksbanken reporäntan. Perfekt, det här passar mig utmärkt, det är ju precis sånt här jag vill blogga om. Nu har jag min chans att angripa nationalekonomerna och besserwissra kring hur dom borde göra i stället... MEN (med Tony Irwing brytning) ... vad händer... jag får prestationsångest, kommer inte på nåt o skriva...tiden går och Sara vaknar till slut och jag måste göra mat, mata henne o sedan gå ut i parken. Typiskt också. Jag får väl vänta till nästa räntehöjning vilket inte borde bli om allt för lång tid, det har dom ju lovat, nationalekonomerna.

/Daniel