Dra barnvagn?

Hej,
Jag har ju varit pappaledig nu ett halvår o gått o dragit barnvagn i Sundbyberg. (en o annan latte har det också blivit). Förresten, varför heter det dra barnvagn? Man drar ju inte barnvagnen, man skjuter den ju framför sig! Jag skulle också kunna gå med på att man puttar eller trycker barnvagnen men inte att man drar den!? Enda gången jag drar den är när jag ska öppna en dörr som man måste trycka in, som tex den i snabbköpet här bredvid men det är ju bara en bråkdel av tiden.

Ibland är språket konstigt. Nån som har en bra förklaring till varför man säger så här?

Ormbunkar och mänskliga civilisationer

Hej,

Bakom vårat hus, vi bor i ett lägenhetshus, har vi en liten skogsdunge stor som en halv fotbollsplan ungefär. Den är ganska kraftigt kuperad med små bergsknallar och tall, björk, ek, lönn och massa buskar. Man kan säga att det är en typisk svensk blandskog egentligen. Härom dagen var jag ute med Sara (min dotter) och lekte i skogen, och medans hon plockade kottar satt jag och funderade över sammansättningen av växter på marken, den var helt enkelt ganska tråkig jämfört med om man är i en riktig skog som är full med snår, gräss och framför allt ormbunkar. Jag älskar ormbunkar, tycker dom är otroligt vackra men dom ger också en mytisk känsla i skogen. Jag tänkte att jag måste inplantera ormbunkar! Jag åkte direkt till närmsta skog (kan inte säga vart pga olagligheten i det hela) och snodde några genom att gräva upp dom med rötter och allt, sedan åkte jag hem och grävde ner dom i slänten bakom huset.



För att maximera chansen för dom att överleva gick jag sedan hem och googlade om ormbunkar för att lära mig hur de fortplantar sig och i vilka miljöer de trivs i. Jag blev otroligt fascinerad av det jag hittade. Jag kände ju redan tidigare till hur blommor fortplantar sig med nektar, pollen och bin, och jag känner även till lite om hur människor fortplantar sig, men ormbunkar var nåt helt nytt. Jag tänker inte gå in i detalj på hur det går till, det kan ni leta upp själva men som teaser kan ni titta på bilden nedan.







Framför allt två saker är av intresse här för min fortsatta analys. Den vanliga ormbunken, den vi ser växa i skogen är könlös men förökar sig genom att skjuta upp skott från en rot som letar sig fram genom jorden. På så vis kan en och samma individ leta sig fram till nya bättre platser och genom sin storlek bli mindre sårbar. I ett annat stadium i livscykeln skapas en helt annan typ av planta från sporer, den har könsorgan och kan ge ifrån sig ägg och spermier. Genom korsbefruktning av individer på detta sätt uppstår nya kombinationer som är bättre anpassade till förändringar i miljön vilket är framgångsfaktorn för tvåkönade djur och växter.

Jag blev helt fascinerad av det här och på kvällen när jag skulle sova började min förvrängda analyshjärna att grubbla i stället för att slappna av, och följande fråga poppade upp i min skalle. Om våra mänskliga samhällen är att betrakta som organismer (civilisation, land eller stad), vilken typ av organism är dessa samhällen då? Enkönade eller tvåkönade?



Oj vilken fråga? Varför ens fundera på det? Jo för att det går att ställa frågan. Som Descartes säger, jag tänker alltså är jag.



Hur som helst, är våra samhällen enkönade eller tvåkönade? Min spontana första reaktion var att de flesta är enkönade. Precis som ormbunkens enkönade fas växer de flesta länder till i storlek, sprider sina tentakler längre och längre tills dess att individen blir för gammal och inte orkar växa längre. Interna mentala modeller gör att landet/civilisationen inte klarar en anpassning till en förändrad omvärld och landet/civilisationen kollapsar och dör. De jag tänker på är exempelvis romarriket, sovjetunionen och kejsarens Kina före revolutionen. Just bristen på utbyte av idéer och även implementation av nya idéer tyder på att dom är könlösa.




Men kan det här verkligen stämma, det måste väl finnas motexempel?



Visst gör det det. Ingen regel utan undantag. Exempelvis USA i sin barndom borde vara ett utmärkt exempel på dubbel (multipel)-könad befruktning. Ett i princip tomt land som befolkas av människor som brutit med gamla världens mentala modeller och en total korsbefruktning av idéer. USA idag har däremot övergått i ett könlöst tillstånd där rötterna försöker fortsätta att växa men man klarar inte riktigt av en anpassning mot en förändrad omvärld. Kina verkar ha gått i motsatt riktning under se senaste hundra åren, från det kejserliga till dagens hyperkapitalism.


Hmm, känns som att den här analogin kanske blev lite långsökt men det vet man ju inte förrens man skrivit att det inte skulle leda nånvart. När jag låg och tänkte i går kändes allt så klart!

Återkommer!

Kommer blå ögon att finnas i framtiden?

Hej!

För några dagar sedan satt jag och min fru och pratade med en vän till oss. Hon hade med sig sin söta lilla dotter på 6 månader och vi satt runt ett bord i skuggan pga värmeböljan. Vår väns dotter har ljusa klarblå ögon vilket är intressant eftersom mamman är iranier och pappan är svensk. Vi pratade givetvis om det här fenomenet, att hon har så blå ögon, och vi började diskuttera gen-modellen för ögonfärg som man får lära sig i högstadiet. Enligt den modellen skulle det i princip vara omöjligt för den här lilla tjejen att vara blåögd.

Den här diskussionen fick mig såklart att börja fundera... faktum är att en gammal frågeställning dök upp som jag grubblade på redan i högstadiet när vi gick igenom modellen för hur man ärver ögonfärg av sina föräldrar. Ni kanske känner igen den här bilden från biologiboken

I modellen är ju brun ögonfärg dominant och det är mer sannolikt att ett barn där mamma är brunögd och pappa blåögd kommer att få bruna ögon. Innebär det att blå ögon kommer att försvinna i längden? Eller kommer kanske rent av bruna ögon att försvinna? Givetvis kunde jag inte låta den frågan gå obesvarad så jag började kladda ner lite sannolikhetsekvationer baserat på genmodellen och simulerade två scenarier. Innan resultatet vill jag bara säga något om antagandena i modellen

• Ögonfärg överförs enligt modellen från högstadiet (vi vet att den inte stämmer så jättebra, tex finns ju inte grön färg med)


• Populationen i modellen är konstant så varje par av föräldrar får endast 2 barn


• Populationen blandas i varje generation så att vem som helst kan skaffa barn med vem som helst inkl syskon


• Simuleringarna visar på det mest sannolika scenariet och således inte det enda möjliga


• Finns säkert fler men kommer inte på nåt nu
  

- Ok cut to the chase, jag är inte intresserad av teori, vad är resultatet?

Som sagt jag gjorde 2 simuleringar med olika utgångspunkt. I det första scenariot utgår jag från en population på 100 personer (kan lika gärna vara 100 miljoner personer) där 99 personer är blåögda och endast en person är brunögd.

Kurva 4 (som är samma som kurva 1) visar hur antalet blåögda minskar för varje generation för att tillslut plana ut mot 25 blåögda personer efter ungefär 20 generationer. Samtidigt ökar mängden brunögda personer i motsvarande omfattning och planar till slut ut på 75 personer. Om vi vänder på förhållandet och börjar med 2 blåögda personer och 98 brunögda får vi scenariot nedan

De blåögda växer då till från 2 till 25 på ungefär 20 generationer samtidigt som de bruna minskar i antal och planar ut på 75 personer. Det leder till den intressanta slutsatsen att hur vi än börjar så kommer blandningen av brun- och blåögda människor i en population uppnå ett jämviktsförhållande på på 75% bruna mot 25% blå efter ca 20 generatione (=500 år). Ingen av dom kommer alltså att dö ut och brun är således bara dominant i bemärkelsen att färgen står för en större andel när man nått jämvikt.

- Men du vände ju inte riktigt på förhållandena, vad händer om man börjar med 1 blåögd och 99 brunögda?

Jag körde givetvis det här scenariet också och i det fallet växer inte de blåögda till. Gener för blåögdhet kommet alltid att finnas men utan ytterligare antaganden i modellen som tex att blåögda dras till blåögda så kommer blått att försvinna i det fallet. Det är ju lite kul att det här scenariot inte funkar eftersom forskare är relativt överens om att alla blåögda härstammar från en och samma stamfader (1 person) som levde vid svarta havet för ca 10000 år sedan. Han måste ha fått till det på nåt annat sätt...

Det slog mig att efter jag gjort de här simuleringarna så visar resultatet att fördelningen mellan ögonfärgerna är precis samma som i matrisen ovan alltså 75/25. För en som är mer kunnig i sannolikhetsteori kanske det var uppenbart att det långsiktiga resulatatet skulle bli så här men jag kunde inte visa det på något annat sätt än genom de här simuleringarna. Tips på andra metoder är välkomna.

Fördjupning

Jag ville inte tappa för många läsare genom att börja med en massa teori så jag lägger det här som ett appendix i stället så att man kan tolka övriga kurvor som jag inte sagt något om.

Varje människa har enligt den här modellen två gener som styr vilken ögonfärg hon har. Varje gen kan antingen vara av typen (B=anlag för brun) eller (b=anlag för blå). Det här ger att varje människa kan ha tre olika genuppsättningar

1. BB => Bruna ögon, anlag för bruna


2. Bb => Bruna ögon, anlag för blå


3. bb 0> Blå ögon, anlag för blå

I figurerna ovan kan ni helt enkelt se fördelningen mellan dessa tre typer av personer och där BB+Bb utgör personer med bruna ögon.

Algoritmen som utförs i varje tidssteg (generation) ser ut så här.

1. Givet en viss initial fördelning på BB, Bb och bb, beräkna hur många par av varje typ som är mest sannolik (det finns 6 olika typer av par)
2. För varje par, beräkna sannolikheten för 2 st barns ögonfärg.
3. Upprepa
   

De som vill gå in riktigt på djupet och granska vad jag gjort kan kan läsa om hela modellen här, trevlig läsning :-) !

CO2 utsläpp - fortsättning

Hej,

Fortsatte att fundera på den statistik jag visade i mitt tidigare inlägg eftersom det var något som kändes konstigt. Det slog mig då att en av mina slutsatser var felaktig, nämligen den att minskningen av CO2-utsläppen skulle bero på den sänkta energiintensiteten. Så kan det inte vara eftersom den totala energiförbrukningen ökat under perioden samtidigt som andelen från fossila bränslen är konstant. Bara vid ett oförändrat energiuttag skulle utsläppen kunna minska.

Jag bestämde mig för att hitta orsakerna till den här minskningen av CO2-utsläpp, som jag inte kunde förklara med de faktorer jag tittat på hittils. Hittade till slut en analys gjord av Naturvårdsverket (http://www.miljomal.se/) som jag tänkte bena upp här. Börjar dock med att visa en ny sammanställning av statistiken där jag gjort några ändringar från den förra grafen.

1. CO2-utsläppen har ersatts av totala utsläppen av klimatpåverkande gaser uttryckta som CO2-ekvivalenter. Man kan se att beloppen på kurvan ökat något men att trenderna är desamma


2. Jag har lagt till total energiförbrukningsindex med förbrukningen för 1990 som norm.
   

Så vad beror då minskningen på? Jag sammanfattar deras analys i följande 4 punkter:

• Ökad användning av fjärrvärme, värmepumpar, biobränslen


• Minskat antal djur inom jordbruket


• Uppsamling av gas i gamla deponier samt förbud mot nya


• Minskade utsläpp pga lågkonjunkturen 2008 inom industri och transport

Första punkten är en klockren åtgärd där vi minkar andelen av vår energi som kommer från fossila bränslen samt ökar energieffektiviteten. Det är alltså en verklig förändring.

Andra punkten om minskat antal djur var jag lite skeptisk till. Varför har vi djur egentligen? Jo för att äta kött eller för att dricka mjölk (ost o andra mejeriprodukter inräknat). Så om det här är en verklig åtgärd borde vi väl ha minskat vår köttkonsumption eller? Jag gick in på http://www.scb.se/ och kollade upp fakta. Där kunde man se att köttförsäljningen ökat kraftigt mellan år 2000 och 2008 samt att försäljningen av mjölk, ost och ägg också ökat under samma period. Jag kan bara tolka det här som att vi flyttat utsläppen från Sverige till Brazilien och Irland, alltså ingen verklig åtgärd utan snarare en brist i mätmetoden. Dessutom har jag lite svårt att se hur djurhållning kan ge ett nettobidrag av klimatpåverkande utsläpp. Djur som äter naturligt foder och sedan fiser borde väl vara en del av ett naturligt kretslopp eller? Om det är energikrävande verksamhet borde det hamna under energiintensitet eller förbrukning av fossila bränslen. Eller om det är mängden boskap det handlar om är det väl egentligen mängden människor som är problemet.

Tredje punkten handlar om gamla soptippar och är en gammal miljöskuld. Det är en verklig åtgärd men den är tillfällig och begränsad i sin omfattning och som jag ser det kan det inte leda till några större minskningar i framtiden. Dessutom, deponier eller antalet djur i jordbruket har inget med energiproduktionen att göra vilket borde förklara varför vi kan se en minskning av CO2 i grafen ovan trots att energikonsumptionen ökar (vid konstant andel fossila bränslen).

Den fjärde och sista punkten beror på finanskrisen. Det skulle alltså ge stöd för Meadows formel att tillgängligt kapital är en avgörande faktor. Man ser det också i grafen ovan. BNP ökar inte mellan 2007 och 2008, därav minskade utsläpp under samma period.

Till det här bör också tilläggas att utsläpp från internationell flyg- och sjötrafik inte finns med i den svenska statistiken utan redovisas separat och vi vet ju alla hur mycket svenskar älskar weekendresor till europeiska storstäder och att vara i Thailand över julen.

Ok vad är slutsatsen då? Jo att i princip ingenting har hänt hittils av verkligt stor betydelse. Inte ens vi svenskar som vill vara bra på miljöområdet, och som tror att vi är bra på miljöområdet, inte ens vi gör några större insatser (jag trodde verkligen vi hade gjort en insats). Vi ökar vår energiförbrukning samtidigt som andelen fossila bränslen är konstant och dessutom lägger vi en del av utsläppen i andra länder (brazilianskt kött, kinesisk elektronik och Thailandsresor). Jag tror att det behövs helt nya sätt för att mäta och följa upp det här för att få till en verklig systemomställning. Får fundera vidare på det...

Sveriges CO2-utsläpp jämfört med CO2-formeln

Hej,

Funderade vidare på formeln för koldisoxidutsläpp som jag skrev om sist och tänkte att det kunde var kul o se hur det går för Sverige enligt den här formeln. Så jag sammanställde lite statistik från OECD och energimyndigheten och plottade upp i figuren som ni kan se nedan.

Innan jag går in på att dra några slutsatser över de här graferna är det på sin plats att förklara lite vad vi ser och vilka problem som kan finnas i den här statistiken.

1. Jag är inte helt säker på att jag använder rätt mått. Framför allt är jag osäker på om BNP är rätt mått för kapital enligt formeln.
2. Varje graf ovan är viktad för att de ska hamna tillräckligt nära varandra för att kunna jämföra trender. Viktningen står inom parentes.

Det känns dock som att enheterna för de fyra faktorerna går ihop eftersom det i princip blir så här:

[Capita] x [GDP / Capita] x [Energy /GDP] x [%] = [Energy]

Slutenheten är energi från fossila bränslen som sedan kan multipliceras med en konstant för att man ska få ut mängden koldioxidutsläpp.

Ok, nog med tråkig metodbeskrivning och till roligare analyser av vad vi ser. Jag tänkte dela upp analysen i två delar. Först tittar vi på kurvorna för sig själva och ser vad vi kan dra för slutsatser av det, sedan tittar vi på hur väl de stämmer med våran formel för utsläpp.

Om vi tittar på kurvorna så är det framför allt 3 av dom som jag tycker är intressanta och som åtminstånde för mig utgör ny information, andel fossilt bränsle, CO2-utsläpp och energiintensitet (Energy supply/GDP). Trots att vi får höra att alternativa energikällor är på tillväxt i sverige så visar alltså den här statistiken att andelen av energin som kommer från fossila bränslen har i princip varit konstant över den här tidsperioden. och även om de två sista punkterna pekar nedåt är det för tidigt för att tala om en trend. Orsaken till detta är att den totala energikonsumptionen ökat vilket upptätthåller status quo mellan de olika energislagen. När det gäller CO2-utsläppen ser det trots detta ut som att man kan tala om en trend eftersom de minskat 5 år på raken vilket skulle kunna bero på att energiintensiteten minskat med ungefär lika många procent över samma tidsperiod. Energiintensiteten har dock en mätpunkt till som indikerar på att minskningen avstannar så vi får vänta till nästa uppdatering på CO2-statistiken för att se om utsläppen kommer att följa efter.

Om vi jämför statistiken med CO2-formeln då, vad får vi då? Jag gjorde så att jag summerade den procentuella skillnaden på varje faktor (det kan du själv göra i grafen ovan) och kom då fram till att CO2-utsläppen under tidsperioden ovan borde öka med ungefär 22%. Största anledningen till det är BNP per Capita som ökat med ungefär 32% under perioden. Så var ligger då felet? Jag kan tänka mig åtminstånde två felkällor

1. Formeln stämmer inte. Någon parameter med stort inflytande finns inte med
2. BNP är inte rätt storhet att stoppa in i formeln, även om det har rätt enhet. Ett bättre mått kanske är köpkraft eller liknande.

Jag får forska vidare och se om jag kan hitta rätt mått. Kanske lika bra att maila till Dennis Meadows personligen och fråga. Eller så kanske du som läser det här kan hjälpa mig!?

Ps: Om någon har tips på hur man får excelgrafer snyggare när man lägger dom här så tar jag tacksamt emot. Ds.

Meadows formel för CO2-utsläpp

Hej,

För en tid sedan tittade jag på så många föreläsningar av Dennis Meadows som jag kunde hitta på nätet. Dennis Meadows är forskare och författare till flera böcker som handlar om hållbar utveckling. Hans föreläsningar är väldigt underhållande och han lägger fram sina argument på ett mycket intressant, enkelt och övertygande sätt.


Framför allt den här formeln fastnade i mitt huvud eftersom den på ett enkelt sätt förklarar problemen som vi kan se med att minska utsläppen av koldioxid till atmosfären.





Formeln är så briljant och logisk tycker jag att jag bestämde mig för att sprida den till så många som möjligt (hittils 5 personer tror jag...). Hur som helst jag antar att en förklaring är på sin plats. Formeln beskriver att koldioxidutsläppen till atmosfären är en produkt av 4 faktorer

1. Antal personer


2. Mängd kapital per person, ett surrogat för levnadsstandard


3. Mängd energi som krävs för att skapa och förbruka kapitalet


4. Andel av energin som kommer från fossila bränslen

När man ser den är den väldigt enkel och logisk i sin uppbyggnad, men innan jag såg den så var de två första faktorerna inte lika uppenbara för mig som de två sista. Så vad får då den här nya kunskapen för konsekvenser? Jo man kan börjar analysera tex vad polikerna diskutterar för åtgärder i klimatfrågan, både i sverige och i världen, jämföra med formeln och sedan dra sin egna slutsatser om man tror att en ny policy kommer att funka, eller om man gör tillräckligt totalt sett.



Såvitt jag kan se så jobbar man i princip uteslutande med faktor 3 och 4, både i sverige och globalt. Faktor 3 brukar kallas energiintensitet, alltså hur effektivt man använder sin energi och där kommer det in saker som lågenergilampor, värmepumpar och snålare bilar. Faktor 4 handlar om att minska beroendet av fossila bränslen och där kommer det in saker som etanolbilar, vindkraft och handel met utsläppsrätter. Men var är åtgärderna för faktor 1 och 2?



Om vi inte hanterar faktor 1 och 2 riskerar vi att alla åtgärder som görs map energieffektivitet och omställning till förnyelsebara energislag bara balanserar ut befolkningsökning och ekonomisk tillväxt vilket då inte leder till minskade utsläpp. Jag tror att problemet här är att faktor 3 och 4 är relativt enkla att prata om och kan hanteras med teknik. Att begränsa befolkningsökning eller ekonomisk tillväxt är betydligt svårare eftersom att säga att man måste begränsa ekonomisk tillväxt är som att svära i kyrkan. Dessutom hävdar många att vi behöver ekonomisk tillväxt för att klara klimatproblemen, ett argument som alltså går tvärt emot formeln ovan.



Och när det gäller befolkningsökningen så har man att kämpa mot tunga krafter som tex katolska kyrkan som kraftigt motsätter sig modern familjeplanering. (Vem kunde ana att utdelning av kondomer skulle vara ett av de effektivaste vapnen mot klimatförändringarna). Det enda landet som verkligen har en policy för att begränsa befolkningsökningen är ju Kina med principen om 1 barn per familj. Om man jämför med Indien som ökat sin befolkning med 300 miljoner de senaste 30 åren så kan man ju tycka att det inte skulle vara mer än rätt att kineserna får tillgodogöra sig de utsläpp de sparat in genom att inte öka sin befolkning med 300 miljoner, i förhandlingar om utsläppskvoter.



...kände att det blev lite invecklat och ostrukturerat där så jag tror jag slutar nu med uppmaningen att när ni läser om åtgärder för att minska utsläppen, jämför då med formeln ovan och dra era egna slutsatser om det kommer att funka.

Fler poliser på gatorna = Shifting the burden

Hej,

Kollade igår på debatt från Almedalen med Janne Josefsson. Det var framför allt ett ämne som fick mig att börja fundera.

Janne Josefsson inledde med att prata om dödsskjutningar i Södertälje och Göteborg, och upplopp i Rinkeby och Rosengård. Ansvarig minister Beatrice Ask fick ordet och började direkt prata om vad regeringen gjort i form av fler poliser på gatorna, nya lokala poliskontor och ökad närvaro av polisen i skolor. Publiken gick ganska hårt åt henne och framför allt Alexander Bard sa hur "trött han var på borgerliga politiker som plockade billiga populistiska poäng genom att hela tiden prata om fler poliser" när de här problemen diskutterades. Han såg hellre att man jobbade med långsiktiga lösningar som att sänka arbetslösheten och öppna fritidsgårdar i de här områdena. Ask svarade att hon höll med om det men att det fanns ett akut problem som behövde lösas nu, därav förslaget med poliserna. De långsiktiga lösningarna fick man ta tag i parallellt (= senare antar jag).

Till en början tänkte jag att visst borde man jobba mer med de långsiktiga lösningarna men akuta problem måste ju såklart lösas...men så slog det mig. Hela strukturen i problematiken passar in på mönstret shifting the burden beskrivet i Peter Senge management-klassiker Den femte disciplinen (http://en.wikipedia.org/wiki/The_Fifth_Discipline).

Mönstret beskriver hur en kortsiktig "lösning" används för att rätta till ett problem, och som det ser ut med omedelbara positiva resultat. När den här lösningen används mer och mer, kommer mer fundamentala långsiktiga åtgärder användas mindre och mindre. Efter en tid kommer det till slut att bli i princip omöjliga att genomföra vilket leder till ännu större beroende av den sympotmatiska lösningen.

Applicerat på problemet med upplopp och kriminalitet i förorten skulle mönstret se ut så här.

Problemen i förorten leder till den akuta lösningen med fler poliser vilket får en ganska snabb effekt. Eftersom man sedan hör mindre om problemen i förorten glömmer allmänheten och politiker bort problemen tillfälligt men dom fortsätter att gro under ytan pga att rotorsakerna fortfarande finns där. Till slut exploderar det igen och man ger mer av samma medicin. Till slut går det åt så mycket resurser till polisens brottsbekämpning (de akuta problemen) att det helt enkelt inte räcker till de långsiktiga lösningarna. Dessutom eftersom det är en lång tidsfördröjning mellan insats och effekten av insatsen (exempelvis fritidsgårdar där totala effekten kanske kommer efter 10 år) så ligger det nära till hands att säga att vi har satsat på fritidsgårdar i flera år nu men det hjälper ändå inte, vad vi behöver är fler poliser.

Det är alltså inte bara korkat att genomföra den kortsiktiga lösningen utan direkt farligt för samhället...hmm, det känns som det behövs mycket nytänkande inom det här området.